Den här helgen träffade Olof och Greta sina kusiner för första gången. Några av sina kusiner, vill säga. Det var min bror, hans fru och deras barn kom över och he-rre-GUD vad Lily hade längtat! Snabbare än ljusets hastighet kröp hon upp vid Olofs sida och tog hans hand.
Juli var lite försiktigare och smög fram till Greta. Sen kunde hon inte sluta pussa på henne. "Så söt hon är" mumlade hon om och om igen. Mitt hjärta MITT HJÄRTA höll på att gå sönder av all kärlek jag kände.
Juli fick ha Greta i famnen och det var väldigt stort för henne.
Ännu större var det nog för Lily som fick ha Olof i famnen och hjälpa till att mata honom. När hon är hemma brukar hon leka att hon också har fått tvillingar. Då bär hon runt på två dockor och har så mycket att göra hela tiden.
Vi hade alla längtat så efter att få träffa varandra igen. Juli sa att hon hade varit lite blyg i början när hon kom men att det gått över. Ja, svarade jag, att så kan det bli när man inte har setts på länge – man vet liksom inte om allt ska vara som vanligt eller om något har förändrats och så upptäcker man att allt var som förr och då behöver man inte vara blyg längre. Juli nickade och sa: Men Erika, det ÄR en ju ganska stor sak som har förändrats för dig. Så pekade hon på magen. Men det var bra förändrat kom vi fram till.
Vi fick presenter också av familjen. Dom urfina filtarna kommer från min svägerskas butik Uni och det är till och med hon som designat dom. Det ryms så mycket begåvning och kreativitet i min familj! *stolt*
Och på tal om kreativitet så är det den som ligger bakom Lilys frisyr. Hon hittade en sax och snaggade sig. Ja, det är en del sånt som vi har framför oss jag och Ulf. Tänk dagen då Olof öppnar "frisersalong" och klipper Greta ... gud så gölligt ändå.






Inga kommentarer:
Skicka en kommentar